Jag heter Felicia och är 30 år. Jag driver idag mitt företag Felicia Grimmenhag Dressage AB där jag föreläser om bl a min olycka, inspiration och målsättning. Jag håller även Jag driver också en tränings -och tävlingsverksamhet med hästar och gör idag en satsning mot Paralympics 2024 i Paris.
Min resa
Jag växte upp som vilken normal tjej som helst. Jag var väldigt envis och självständig redan som liten och hade Pippi Långstrump som största idol. Redan i en tidig ålder började jag hålla på med hästar och red på ridskola tills jag kom upp i tonåren då jag slutade med hästar.
Den 13 juni, 2011 var sommarlovets första dag och jag hade precis hade gått klart första året på gymnasiet. Jag körde min moped och såg inte bilen i svackan som kom alldeles för fort. En kraftig kollision inträffade och den dagen förlorade jag mina ben och mitt liv förändrades för alltid.
Efter ett tufft uppvaknande på CIVA några dagar senare på Akademiska i Uppsala, kom några veckor fyllda av en känslostorm som pendlade mellan sorg, ilska och frustration. Sen började beslutsamheten krypa sig på. Jag satte tre mål när jag låg på sjukhuset. Att jag skulle börja skolan igen, att jag skulle gå igen och att jag skulle börja rida igen. Att gå gjorde jag första gången efter fyra månader. Börja skolan och sitta på hästryggen gjorde jag redan efter 10 veckor.
Satsningen som pararyttare satte inte fart förrän 2014 då jag fick hem en foderhäst som jag hade som min egna. Vi tävlade och jag fick blodad tand. Jag köpte min första egna häst det året och sedan dess har jag haft uppvisningar på bl a Falsterbo, SIHS och Elmia. Jag har tävlat på SM och rider nu på internationell nivå.
2017 var ett raketår för mig. Jag fick hem min dåvarande tävlingshäst Tarot i februari och tillsammans etablerade vi oss på en internationella banan. På bara ett halvår tog vi oss till det Europeiska Mästerskapet i Göteborg och tog en femteplats i finalen. Vi har tillsammans blivit nordiska mästare och har även representerat Sverige på EM i Rotterdam 2019. Vi var även kandidater inför Paralympics i Tokyo 2020. När spelen sköts upp så hade vi otur och Tarot utvecklade några mindre hälsoproblem som gjorde att jag var tvungen att tacka nej till att flyga till Tokyo 2021 då jag satte Tarots hälsa i första hand. Jag sålde honom till Sigtuna Ridskola där han spenderar sina sista år och gav glädje till många innan han tragiskt gick bort 2024.
Just nu har jag min yngre förmåga Fonzie f. 2018, som jag hoppas mycket på. Han behöver mer rutin och styrka innan han kan börja ta sig ut på den internationella banan, men det ser lovande ut för framtiden.
Jag jobbar just nu också som projektledare på Svenska Islandshästförbundet där projektet omfattar implementering av parasport och att göra träning och tävling mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.
Jag lever efter mottot ”Bara du sätter dina egna gränser”.
