Vikten av en läromästare

När jag började rida som funktionshindrad så förstod jag nog inte riktigt vad det innebar. Jag förstod inte vad dressyr var, vad paradressyr var och framförallt inte vad det innebar att göra en satsning. Jag har haft ett fantastiskt team med tränare, medhjälpare och medryttare, men idag vill jag skriva om hästen.

Jag kommer ihåg när jag började rida för lite mer än fyra år sedan. Då på en fantastisk läromästare i western. En arab som bar runt mig så fint och lärde mig att rida på nytt igen, den här gången utan ben. Jag är en gammal ridskoleryttare men jag skulle nog säga att jag inte kunde så mycket om dressyr, om något alls. Jag hade nog varit hoppryttare om jag hade fortsatt rida när jag var yngre.

Men när tankarna på en satsning började växa fram förstod vi ganska snart att en westernhäst inte hade det som krävdes för att tävla paradressyr. Det slutade med att jag köpte ett 5-årigt arabsto. En häst som jag idag inte alls kan förstå varför jag köpte. Det var inte det att hon inte var smart, ambitiös eller lättlärd. Utan hon saknade de kvalitéer som krävdes för en parahäst, gångarterna och även psyket till viss del. Sedan hade jag inte riktigt kunskapen eller kompetensen som krävdes för en unghäst, även fast jag hade ett team som hade betydligt mycket mer erfarenhet. När vi fick chansen att åka på en av paratävlingarna i Tyskland som åskådare förstod vi att det krävdes bra mycket mer än vad vi hade trott, en del hästar på den tävlingen kunde matchas med riktiga Grand Prix hästar. Där förstod vi verkligen vad som krävdes och vi åkte hem med en nytändning på att hitta den där perfekta hästen, och kanske också lite förfärade.

I början av 2017 kom Tarot hem till mig. Mitt första intryck när jag såg honom vad “Är det där min framtida mästerskapshäst?”. Han stod mitt i ett ridhus med sänkt huvud, öronen pekandes ut åt sidorna och med en ganska tjock vinterpäls. Men när jag satt upp på honom.. Då kände jag direkt att det var DEN hästen. Vi gjorde en raketkarriär det året och gjorde vår första internationella starta i april, tog oss vidare till NM och blev Nordiska mästare. Tävlade sedan i EM i Göteborg i augusti och tog en femteplats i finalen.

Men inte nog med att vi har tävlat med bra resultat under de snart två åren jag har haft Tarot. Utan vad Tarot har lärt mig är så otroligt mycket mer. Han har lärt mig hur det ska kännas, den där känslan när allt känns så lätt och man är ett med hästen. Han har lärt mig vad jag ska leta hos andra hästar för att uppnå samma känsla. Han har lärt mig hur viktigt det är att jag gör rätt, för annars kommer inte han kunna göra rätt. Han har lärt mig att jag är kapabel till så otroligt mycket mer än vad jag själv har trott, och att det inte spelar någon roll ifall jag har skänklar eller inte. Han kommer ändå att göra så gott han kan, om jag bara låter honom.

Vad Tarot har lärt mig är HUR jag ska rida dressyr, och det är vikten av en läromästare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *